UHT-behandlade mejeriprodukter på den svenska marknaden

Gång på gång försöker de internationella livsmedelsproducenterna introducera UHT-behandlade mejeriprodukter på den svenska marknaden med den främsta USP:en att vi ska kunna förvara dem i rumstemperatur med alla de bekvämligheter som det för med sig. Dessa produkter går att frakta utan att de behöva hållas kylda och de kan förvaras hemma där det finns plats över (om kylen är proppfull). Andra bekvämlighetsfaktorer är att dessa produkter har lång hållbarhet, dvs. en möjlighet till att alltid ha tillgång till mejerivaror hemma oavsett geografisk placering av boende och/eller aktivitet (vildmarksliv, båtliv etc.). Bekvämlighetsfaktorerna är dock inte tillräckliga.

En mejeriprodukt som kan förvaras i rumstemperatur väcker stor misstänksamhet hos en majoritet av den svenska befolkningen med frågor, attityder och åsikter som: ”Vad kan det vara i den?” ”Det måste vara väldigt artificiellt.” ”Det skulle jag aldrig köpa”. ”Nej, det känns ofräscht.” Den svenska befolkningen håller sina mejerivaror kylda. Punkt slut.

Paradoxalt nog köper många ändå dessa UHT-behandlade mejeriprodukter eftersom de idag, en smula ologiskt, finns i mejerikylen! Anledningen är att vi förväntar oss att mejeriprodukter ska vara i en kyldisk, det handlar om ett invant beteende. Milda vaniljvisp är ett exempel på en av många produkter som kan förvaras i rumstemperatur, innan öppnandet, men står i kyldisken.  Ett annat segment med UHT-behandlade mejeriprodukter i kyldisken är de med benämningen ”produkter med lång hållbarhet”.  Det kan röra sig om juice, grädde, mjölk, ost, smoothies etc. för sommarstugan, båten osv.

Det ter sig en smula märkligt att de står i mejerikyldisken eftersom vi inte tänker att vi ska köpa kylvaror för att förvara dem i rumstemperatur. Hela poängen med den praktiska rumstemperaturförvaringen försvinner alltså här. Placeringen i kyldisken är såklart en kompromiss med den svenska befolkningen då en majoritet drar slutsatsen: kyld produkt = inga tillsatser. Det är nu inte så att UHT-behandlade mejeriprodukter nödvändigtvis innehåller tillsatser, de är ofta lika naturliga som icke UHT-behandlade mejeriprodukter men vi gör gärna en tankevurpa här eftersom vi förväntar oss att mejeriprodukter som kan förvaras länge och/eller i rumstemperatur innehåller tillsatser. Kan tilläggas att UHT-behandlade mejeriprodukter ofta får en ”kok-bismak” och av den anledningen används ibland tillsatser för att minimera upplevelsen av detta, oftast smakämnen.

Ett dilemma är att lära den svenska befolkningen bekvämlighetsfaktorerna med UHT-behandlade mejeriprodukter. Det är svårt att lära en hel befolkning ett helt nytt beteende och det kräver en stor insats för att få den genomsnittlige svensken att gå från tanken: ”Vad är det i det här?” till: ”Hur fungerar det här?”

Under tiden sker en kompromiss med den svenska befolkningen och dessa mejeriprodukter står helt i onödan i kyldisken och slösar mängder med energi.

Vad händer med vår yttrandefrihet?

För 14 år sedan då halva svenska folket hade börjat använda internet fanns det en utbredd oro för att internet skulle öka möjligheterna för övervakning och kontroll, hälften av befolkningen (51%) instämde i denna oro för övervakning och ännu fler var det bland de som redan använde internet. Två av tre internetanvändare (63%) kände att internet underlättade möjligheterna för övervakning.
Ju fler som började använda internet och med ökande erfarenhet minskade oron och för fyra år sedan, var det ganska få, kring 10 procent, som uttryckte någon oro över att myndigheter och företag skulle övervaka och registrera vad de gjorde på internet.
2011 var det 14 procent som sa att de var oroade för att företag kollade vad de gör på internet. I dag har denna siffra stigit till 20 procent. (Detta gäller främst oron för vad Facebook och Google gör med infon.)

Intressant att notera är att en oro för att regeringen övervakar vad vi gör på internet oroade 2011 7 procent i befolkningen, vilket ökat till 10 procent år 2014.

Tre av fyra (72%) instämmer i påståendet att man skall ha rätt att kritisera sin regering på internet men om inte möjligheten/känslan av att få vara anonym finns och trenden är en stigande oro, vad gör det med yttrandefriheten?

Källa: Svenskarna och internet 2014, Olle Findahl.

1984 – For the love of big brother

Det är intressant att notera att jag via mejl beställt Linas matkasse och några dagar senare strömmar det friskt med annonser på bl.a. Facebook från Linas matkasse. Ytterligare ett exempel är att jag testar ett företags tjänster för att göra om en hemsida. Strax därpå hittar jag annonser från detta företag på nyhetssajter, på  Facebook, startsidor för communities osv. Det är ju inte det att jag tidigare har varit blind för dessa företags annonser, även om man kan tycka det är en smula osmart att annonsera till mig när jag har köpt produkten/tjänsten, nej jag är helt enkelt nu ”utvald”. Ingen nyhet men däremot tror jag att många med mig ofta konstaterar att vi återser det vi nyligen besökt, googlat, beställt osv. i olika ads, banners m.m. Men vi tar inte tag i det! Vi väljer att ”go with the flow”, vi reflekterar lite, konstaterar att vi är kontrollerade, men rycker på axlarna och prioriterar annat som pockar på uppmärksamheten.

Det är också intressant att konstatera hur följsam verkligheten inklusive mig själv är inför ett faktum som för 15 år sedan hade varit helt oacceptabelt. Tänk om Lindexexpediten skuggat mig på NK och sagt: ”Jag såg att du köpte en kostym i svart, men vi har en mycket billigare i blått.” Nej, det skulle ha känts onormalt, på gränsen till att vilja slå en signal till närmsta psykakut.

Men nu prioriterar jag detta! Letar runt lite och konstaterar via Digital Advertising Alliance i USA att 74 företag ”customize ads for your browser”. 74 (!) företag vill hjälpa andra företag att nå just mig. Det var ju smickrande men väljer trots allt opt out. Det räcker naturligtvis inte utan jag måste opt out på många fler ställen. Det räcker inte med en ”reklam-nej-tack”- skylt, eller den mer digitalt analoga ”Nej-du-får-ingen-info-om-mig”-skylt.  Men en början i alla fall. Yngre personer är mer aktiva än äldre personer när det gäller att välja opt out, Adblock och dyl. men också i större grad mer okritiska till den målgruppsanpassade annonsering som sker utifrån digitala fotspår eftersom de är uppvuxna med detta.  ”Den har alltid funnits där sen man var liten// men det är jättemånga som säkert kollar och… på internet och ser att… alltså som kollar på reklam på internet och då tjänar ju företagen massa pengar. Så det funkar säkert det är bara det att det funkar inte på mig, tror jag. ”[1]

Så då är vi där, 30 år senare.



[1]Nordiska Ministerrådet TemaNord 2010:502

Gallerior, köplador och shopping malls

Många ställer sig frågande till: ”Hur ska alla dessa köpcentra och gallerior bära sig ekonomiskt?”. Faktum är att fram till 2030 kommer Stockholms län att växa med ett helt Göteborg, ca 500 000 personer. Enligt HUI handlar varje person i detaljhandeln för 60 000 SEK i snitt, vilket ger möjlighet till 2 kvm butiksyta. 2 kvm x 500 000 personer = ett behov av ytterligare 1 000 000 kvm butikssyta. Detta motsvarar svindlande 30 stycken Gallerian (Hamngatan). Så svaret är att i storstadsregionen kommer det att bära sig ekonomiskt. Miljömässigt är en annan diskussion.

Trögrörliga annonsörer

Mobila enheter (smartphone & tablets) tar nästan hälften av vår tid (enligt en undersökning gjord av Millward Brown/Adreaction 2014) men har endast 4% av annonsintäkterna. Det går ändå framåt, för ca ett år sedan var siffran 1% men här finns fortfarande ett enormt annonsgap. Det här är intressant ur ett analysperspektiv, trögrörligheten och dess faktorer samt stora affärer att skapa för de skickliga.

Stora utmaningar inom digital marknadsföring

ROI på marknadsinvesteringar har alltid varit målet på en marknadsavdelning men idag är framförallt sociala medier prioritet ett. I Sveriges annonsörers annonsörspanel där 161 marknads- och kommunikationschefer har svarat så är dessa trender viktigast att ta till sig:

”Vilka av följande ”trender” inom marknadskommunikation är viktigast att ta till sig just nu?”

Avkastning på marknadsinvesteringar, ROI: 55 %
Sociala medier: 52 %
Marknadsföring i mobila enheter: 44 %

Och enligt samma undersökning topp tre tjänster att anställa inom de närmaste två åren:

”Vilken kompetens behöver ni förstärka på er kommunikations-/marknadsavdelning inom två år?”

Kommunikatör sociala medier: 30 %
Onlinemarknadsförare/sökmarknadsförare: 23 %
Webbkommunikatör: 22 % (30 %)

Alla kan dock installera adblock-program gratis, eller för en liten summa erhålla premiumtjänster som är helt fria från reklambudskap. En undersökning från analysbolaget Karlsson&Hall har visat att 21,4 % av svenskarna redan idag använder sig av reklamblockerare i sin webbläsare. Bland de yngre är andelen ännu större, 38,8% i åldersgruppen 15-22 år.

Vi på Bright Insight skönjer en intressant utveckling kring detta. De viktigaste strategiska marknadsföringskanalerna kommer än mer att blockeras i framtiden. Någonting spännande kommer att hända på sikt, det måste till ytterligare kreativ höjd, ytterligare en dimension och nya strategier för att nå ut med sitt budskap!